Hårda scener från onda år
I ”Ondskans år” är 40-talet Stockholm minutiös skildrat: kläder, inredning, gatutrafiken och gengasbilarna. Pjäsen, som har sitt ursprung i författaren Anderz Harnings självbiografiska böcker, handlar om nazismen i Sverige under krigsåren.
Av Agneta Nordenankar
Dagens Nyheter februari 1987
En 11-årig pojke pryglas av sin far med en läderrem – för att han spillt ut ett glas mjölk. Men när samme pojke klår upp en judisk klasskamrat får han beröm och present.
Scenerna utspelar sig i ”Ondskans år”, TV-serie i tre delar som handlar om nazismen i Sverige under krigsåren. Den har sitt ursprung i författaren Anderz Harnings självbiografiska böcker, men här berättas en annan historia. Släktingar till Anderz Harning hotade stämma TV2 för förtal om den första versionen ”Stålbadet” visades i TV.
Humberto López y Guerra har skrivit och regisserat ”Ondskans år” – ”efter en idé av Anderz Harning”, står det försiktigtvis i presentationen.
Humberto López y Guerra kom till Sverige 1968 efter studier och filmarbete i Öst- och Västtyskland. Han blev nyfiken på hur det var i Sverige under krigsåren – hur såg nazismen ut här?
−Den var inte så idyllisk som det beskrivits i ”Någonstans i Sverige” menar han
Misshandel
I Anderz Harnings självbiografiska böcker ”Stålbadet” och ”Asfåglarna” fann han det han sökte, berättelsen om en pojke som växte upp i ett hem där far och styvmor var besjälade av den nazistiska läran. Pojken, Anders i böckerna, växte upp i det lilla samhället Stocka i Hälsingland under 40-talet, han utsätts för omänsklig misshandel av framför allt styvmoder Birgit som plågar och förödmjukar honom bortom allt förstånd och som är besatt av nazismen idéer. Anders är ”missfostret” och en ”satans ohyra” av sämre blod.
Humberto López y Guerra skrev manus på grundval av Harnings barndomsskildring. Släktingar till Anderz Harning protesterade: om historien visade i TV ämnade de stämma företaget för förtal. TV:s jurister undersökte saken och fann att familjen Harning förmodligen skulle vinna målet. Skälet: den kunde inte anses vara av ”allmänt intresse” att i TV återge Anderz Harnings skildring av förhållandena i hans barndomshem. I det läget beslöt teaterchefen på TV 2 Jackie Söderman att lägga ner projektet.
Beskedet kom när manus var färdig, skådespelare engagerade, inspelningsplatser utvalda.
40-talet
Men för Humberto López y Guerra var det viktigast att berätta om nazismen i Sverige under 40-talet och om ett barns utsatthet i den miljön. I ”Ondskans år” är handlingen förlagd till Stockholm 1944–45, pojken Ragnar spelas av Max Winerdal och föräldrarna av Marika Lindström och Axel Düberg. Föräldrarna är glödande nazister, sonen straffas för mista förseelse, ”för sitt egen bästa”, han ska fostras till renhet och styrka. En fumlighet, lögn eller undanflykt och han piskas med läderremmen i badrummet. Hemma på pianot står porträtt av Hitler och Göring, tyskarnas motgångar i kriget slutskede bortförklaras som taktiska reträtter.
Farmor
Hos sin farmor, spelad av Märta Dorff, möter han andra värderingar, hon har brutit med sonen och av henne får Ragnar böcker, förbjuden litteratur av Vilhelm Moberg och Harry Martinsson som han gömmer under huvudkudden.
Ragnar är kluven, klämd mellan lojaliteter, ett huvudtema i filmen är hur barn drabbas i en extrem situation.
−Barn är alltid utsatta, de indoktrineras av sina föräldrar som vill forma den efter sina egna åsikter, menar Humberto López y Guerra.
Lite besviken är han över att inte ha fått skildra ”Stålbadet” så som det var tänkt från början.
−Anders berättelse har något som jag saknar i ”Ondskans år”, naturen, ”den violetta”, fantasivärlden son Anderz Harning flydde till när han blev slagen. I ”Ondskans år” har jag å andra sidan fått med judehatet som inte fanns så stark uttryckt i det lilla samhället Stocka. Här får jag också med den nazistiska fetischismen, mötena med hakkorsflaggan i gult och blått, uniformerna, den antisemitiska kniven, Vasarörelse.
Filmstudier
1940-talet Stockholm är minutiöst skildrat: kläder, inredning, trafiken på gatan, vedstaplarna, gengasbilarna.
Hur kan Humberto López y Guerra, 44-årig regissör från Kuba, vet hur det såg ut i den svenska 40-talet? Det mesta har han lärt sig på film, berättar han. Som 18-åring kom han från Kuba till Östberlin för att gå i filmskola.
−I Ufa-arkivet i Babelsberg sög jag i mig mängder av film från den här tiden. Jag har fotografiskt minne. Inför arbetet med ”Ondskans år” såg jag också kilometervis med svensk 40-talsfilm.
För TV har han tidigare gjord bl a ”Mordet i Granada” som handlade om Federico García Lorca, ett program om författaren Fernando Arrabal och en dokumentärserie om Spanien efter Franco.
Van skådis
Efter ”Ondskans år” har han hunnit spela in tre korta satirer den första, ”Daghemmet Lyckan” visas i TV 2 den 4 mars.
Ett 50-tal 11-åringar sökte rollen som Ragnar, men Humberto fann Max Winerdal direkt. Han har redan skådespelarbana, ”Ondskans år” är hans tredje film. Han har tidigare medverkat i ”En ros av kött” och ”Min pappa är Tarzan”.
Max är 12 år och går i Eriksdalsskokan på Söder i Stockholm. Han går ofta på teater med sin pappa och tänker bli skådespelare.
−Om det går så.
Men han har många andra intressen också, går på fotokurs, steppar och spelar klarinett.
−Finns det sådana föräldrar som Ragnar i filmen?
−Jag tror att det har funnits, men inte nu längre, säger Max.
”Ondskans år” TV 2 onsdag 18/2 kl 20.00.
